Resan del 1: Köpenhamn

Jag och Jonathan har inlett vår resa. Vi har startat med en visit i Danmark och Köpenhamn. Det har varit väldigt trevligt och vi har träffat på många spännande människor.
Vi har vandrat på smala gator med vackra hus, ätit god mat, badat trötta fötter i haver, besökt en av de finaste platser jag satt min fot på, samt förundrats över olika människors inställningar och åsikter.
Imorgon fortsätter vi resan, och byter land. Vi styr mot städernas stad, London. Jag hoppas det kommer bli lika bra, kanske ännu bättre än Köpenhamn. Staden har iaf fått något att tävla med, för Köpenhamn går verkligen inte av för hackor.
Stora pluspoäng till: Alice i underlandet känslan, Christiania, och det trevliga sällskapet.
Minuspoäng: skulle kanske vara bristen på hästar och vagnar då.


British Driving Society

Letar efter event relaterade till körning som eventuellt kan besökas under vår resa. Har hittills funnit några intressanta sidor kopplade till http://www.britishdrivingsociety.co.uk/ , vars sida jag har varit en flitig besökare på tidigare. England är ju verkligen ett spännande land för körning, med sina speciella traditioner och liknande. De har även en speciell Cormwall sida:
http://www.cornwall.britishdrivingsociety.co.uk/events.htm
och det ser ut som om det faktiskt ska vara någon form av evenemang när vi är där. Spännande! Jag ska lägga fram förslaget till mitt förträffliga resesällskap och se vad han tycker om idén. Har inte riktigt kommit fram till hur långt bort det är, i förhållande till vart vi ska bo, men jag ska se om jag hittar det.


KNIGHT FRANK ROYAL JUBILEE
CARRIAGE DRIVING SHOW

TO BE HELD AT
CARGOLL FARM, ST NEWLYN EAST
By kind permission of Mr T Odgers
SIGNED FROM CARGOLL CROSSROADS
30th JUNE, 1ST JULY, 2nd JULY
10AM START
TO INCLUDE ROAD DRIVES AROUND
ST NEWLYN EAST
Saturday 30th June Showing Classes
Sunday 1st July Exercise and Pleasure Classes
Monday 2nd July 15 mile Road Drive
OSBORNE, VICTORIA FOODS, AND RED ROVER QUALIFIERS
Please Contact: Mrs B Ball, Show Secretary Treolwyn Stud, Bowling Green, Bugle,
St. Austell PL26 8RN
[email protected]

Vad tycks?

Håll huvudet högt

Håll huvudet högt
Låt Dina ögon fånga solens strålar
Håll huvudet högt
Låt Dina fingrar snudda vid stjärnorna
Håll huvudet högt
Låt Ditt hår bli ett med himlavalvet
Håll huvudet högt

Blunda för det som på marken ligger
Ignorere de osynliga band som drar dig ner
Tänk bort de ord du vet inte stämmer

Kliv över det..
Klipp av dem..
Låtsas som du inte hör..

Håll huvudet högt
Håll huvudet högt
Glöm aldrig att hålla
Huvudet högt

About you now



...
"Can we bring yesterday back around
'cause I know how I feel about you now
I was dumb, I was wrong
I let you down
But I know how I feel about you now
All that it takes is one more chance
"...

Min bästa ridtur, någonsin

Glada ponnyöron som vippar. Pigga ponnyben som vill springa. Glad matte som skrattar. Skutt, flyg och bus! Matten far hit och dit men håller i sig och skrattar igen, för hon har aldrig sett sin ponny så här glad. Allt är så spännande och roligt. De snuddar vid gränsen för vad som anses som kontrollerat, men struntar i det, eftersom de är så lyckliga båda två.
Matten kramar den långa ponnyhalsen och viskar små ord som bara de kan höra. Just nu är de oslagbara! Ponnyn trampar ivrigt på. Hela världen måste upplevas på nytt, och tiden är knapp.
Det blåser och träden knakar instämmande: skynda er, det är bråttom nu! Ponnyn ruskar irriterat på huvudet och vill iväg. Matten inser att hon måste ge efter om hon inte vill se ponnyn springa hem på egen hand. Så de springer. Längs smala skogsstigar där ponnyfötter vant trampar mellan rötter och kvistar, och håller sig i perfekt balans trots den kuperade terrängen. Inte en snubbling, inte ett felsteg.
Matten tänker att det är så här livet ska vara. Hon blundar och lyssnar till det dova hovtrampet som rytmiskt vinner ny mark. Stigen tar så slut och de vänder hem. Fortfarande minst lika glada och ponnyn, om möjligt ännu piggare. De fortsätter att skutta och hoppa fram. Blir påminda om omvärlden, blir skrämda och springer rätt okontrollerat en kort sträcka. Ponnyn återfår besinningen och matten kan inte låta bli att krama om honom igen. Han är världens finaste lilla häst. Även om de är tillbaka i verkligheten imorgon igen kommer hon alltid minnas denna ridtur. Det var som en dröm, en dröm utspelad i verkliga livet. Hon visste inte vad hon gjort för att förtjäna en sådan stund..

48 timmar senare kastas verkligheten grymt tillbaka på dem. Inget hon inte förväntat sig, men ändå en så stor besvikelse. Ponnyn tittar oförstående på henne och ber om att få springa lite till. Nej, nu är det färdigsprunget. Verkligheten kallar. Det är dags att vakna nu. Det behövs inget nyp i armen, båda två är med ens medvetna om vad som nyss skett. Sakta lommar de hemmåt igen, med förra ridturen färskt i minnet. Ingen skrattar, ingen skuttar. Matten lägger en arm över ponnyns rygg och försöker säga något, men hon finner inga ord. Bara tystnaden kan beskriva vad hon känner nu.