Igår var vi alltså hos veterinären för vår dom. Pirat tyckte att det var en halvdålig idé att ge sig av, men efter lite övertalning (läs havre-muta) gick han med på att följa med. Vi började besöker med blodprov, för att sedan inleda den utförliga inspektionen av hans näsa och huvuds insida. De hittade inga infektioner någonstans, men däremot inflamation i både luftsäckarna och i slemhinnan i näsgången. Svullnaden i dessa vävnader kan orsaka tryck på nerver som kan resultera i huvudskakningarna och de anra symptomen. De gjorde även en röntgen av bihålorna, där ingen vätska kunde ses, vilket var skönt.
Veterinärens teori är att det är Pirats bronkit och astma som orsakat dessa svullnader som sedan kommit att störa omkringliggande vävnad. Det känns som en trolig förklaring eftersom han tidigare haft problem med närliggande saker kopplat till luftvägarna. Vi ska därför behandla honom med en kortison kur och inhalator (!!!) med kortison och bronkvidgande. Detta ska snabbt få ner svullnaden och förhoppningsvis försvinner de andra symptomen efter det.
Allt som frammanar skakningarna ska undvikas, så tillsvidare har vi stränga restriktioner på vad vi pysslar med och får således hålla oss till mycket oprovocerande korta promenader. Hoppas detta fungerar nu! Peppar, peppar.

En trött Kålmans i röntgenrummet.

I helgen har vagnen fått en välbehövlig genomgång. Jag är lite dålig på att smörja och hålla efter den under vintern eftersom den inte plockas isär någon gång.
Vi kör alltså med en NHS vagn, vilken går att plocka isär vid transport. Därför finns det många skruvar, muttrar och gängor som måste hållas efter för att fungera väl.
Jag införskaffade en multispray på biltema som fungerade utmärkt. Den både rengör, driver ut fukt, smörjer och skyddar mot rost! Hur bra som helst.
Jag började med att plocka lös alla skruvar, spraya dem, torka av dem med en handduk, spraya igen, och sedan skruva fast dem. När jag skruvade så skruvade jag av och på några gånger för att smörja gängorna på bulten och muttern mot varandra.
Nu är vagnen glad igen och framförallt har jag bättre samvete nu när jag vet att allt är smort ordentligt! Tänker mig att jag dessutom ska försöka smörja lite mer varje gång jag plockar isär den, så att vagnen håller sig fräsch länge.

Hoppas på besked imorgon. Håller tummar och tår. Snälla, gör så att det är något fel på Pirats bihålor, luftsäckar eller vad som helst. Hoppas de hittar något fel. Hoppas hoppas!

I början:


Efter en stund:

Så är vi tillbaka till vardagen igen efter det lilla avbrott som helgens resa bjöd på. Jag och Witterpir var i Flarken och tränade för Susanne Ankermark. Vi körde ett pass på lördagen och ett på söndagen. Vi har fått med oss många bra tips för framtidens träning, och inte minst flera bra förklaringar som resulterat i en omläggning av Witterpirs träning de närmsta månaderna.
Det är knepigt när man har nuläge och målbild, men inte vet hur man ska ta sig mellan dessa. Då är en bra tränare guld värd. Trots att jag verkligen försöker göra saker systematiskt och inte gå för fort fram så fick jag tänka om efter söndagens körpass. Jag insåg då hur stel Witterpir egentligen är i sin överlinje, och allt vårat arbete framöver kommer läggas på att få henne att slappna av, både psykiskt och fysiskt.
Ingen har någonsin kommenterat hur Witterpir ser ut när hon springer, men när någon säger att ens häst inte ser glad ut i ögonen så känner man verkligen att man måste göra något åt saken! Så nu ska vi skapa ett lugn som gör att Witterpir förstår vilken typ av arbete jag vill att hon utför, och samtidigt mjuka upp musklerna för att möjliggöra detta. Hon ska framför allt lära sig att det är okej att söka sig till en lägre form, och att det är där hon ska gå för att hon trivs där.
I mitten av söndagens körpass, när jag blivit mindre skeptisk till hur jag skulle åstadkomma detta, märkte jag skillnad på hur hon rörde sig. Jag bad Susanne att visa mig exakt vad jag skulle kolla på, och hon pekade på rörelsen uppe på korset, övertrampet och vinkeln i hasen. Det var så tydligt. För även om jag vet att alla dessa delar är viktiga är det svårare att veta hur man ska ändra på något som inte fungerar. Vad gör jag om min häst inte vinklar sig i hasen, Så fort jag började lita mer på att Witterpir ville arbeta på rätt sätt, lät henne få känna efter, och berömma rätt saker så blev hon mycket lugnare och frustade massor.
Jag tror stenhårt på det här! Nu känner jag mig mer peppad på att träna Witterpir också, eftersom jag nu känner att alla pusselbitar jag sprungit och plockat upp här och där, för att sedan upptäcka att det är bitar från flera olika pussel, känns mer sammankopplade. Kanske kan jag urskilja mönstret jag letat efter ändå. Om vi tränar rätt nu och får ordning på byggstenarna så tror jag att de flesta av våra problem kommer lösa sig av sig själv. Det känns hoppfullt, konstigt, men hoppfullt!

Det står väldigt stilla här just nu, ber om ursäkt för det. Brist på svarta russ framför vagnar gör tyvärr så att min motivation är väldigt låg just nu. Hoppas varje dag på att ett mirakel ska ha skett och att han är frisk igen, men eftersom så såklart inte sker så står vi stilla.
Witterpir ska dock få åka iväg på träning till helgen, och det ska bli spännande! Det ska bli kul att se om vi kan få lite feedback på det vi har problem med. När jag anmälde mig så var det för att åka med Pirat, men blir det alltså itterpir, och lika bra är väll det.
Imorgon ska jag prata med veterinären igen och se om de för ovanlighetens skull kan komma med något konkret att säga. Tror att jag ska konsultera en mer långväga veterinär om vi inte får något bra svar från vännäs. Mne det går trögt på körfronten just nu, riktigt trögt.