.

Pirat vart dock rätt förvånad när han märkte att hans matte menade vad hon sa, på ett sådant sätt att hon krävde respons inom loppet av en ganska kort tid, jämfört med tidigare. Efter en stund förstod han dock att jag menade allvar och då flöt det på bättre.

.

Jag och is, eller snö, eller slask, eller uppenbarligen något form av underlag överhuvudtaget är dock ingen bra kombination. Nej alltså, jag tar mig inte riktigt fram och lyckas knappt stå på benen. Kombinera detta med ett flygande russ och du har ett ganska ostabilt läge. Det gick, det går, men det är mer tur faktiskt. Det finns många lägen där Pirat behöver lite extra stöd från mig, eller att jag vill ha lite mer tryck i steget, men att jag istället får stå tillbaka och avvakta tills jag känner att jag faktiskt kan ta vara på det jag får fram. För det finns mycket att hämta hos denna ponny, vilket är kul, men jag måste komma på hur det ska gå till utan att jag ömsom glider, snubblar och ramlar fram. Det är inte hållbart, inte alls. Det måste vara otroligt störande för Pirat. När det stämmer för oss båda är det dock fantastiskt, mer sådant tack. Det ska jag önska mig till nästa år!