Träningsplanering för hösten
Jag älskar att göra träningsplaneringar! Det finns inga begränsningar för allt man kan hitta på och man känner sig sällan så kreativ och peppad som just då. Värre är det när man står där, två månader senare och inser att man fortfarande står på ruta ett (eller ibland ruta minus 30). Då är de där tidigare så omtyckta planeringarna mest ett hån. Därför är det viktigt att vara realistisk när man gör en planering, både med kraven man ställer och med hur mycket tid man kan lägga ner på träningen under en viss period. Det ska såklart vara lite utmanande så att man följer den, men det är hundra gånger bättre att bli positivt överraskad över att man faktiskt klarat det man tänkt sig, än att man blir besviken.
Min och Pirats höstplanering ser i grova drag lite ut så här:
September
- Börja träna med vår vagn igen. Rakt fram ute i skogen, skritt och trav.
- Fortsätta med vårt nya mer akademiska sätt att rida och försöka komma på om vi vet hur man gör.
- Rida igenom skolor och uppnå mer lösgjordhet och mjukhet.
Fokus på övergångar och att hitta tillbaka till en stadig och avslappnad arbetsform från marken, uppsuttet och i vagn. Mest träning ute i skog och mark.
Oktober
- Konditionsträning i trav.
- Sträva efter en något högre form kortare stunder.
- Fortsätta arbetet med skolorna.
Fokus på att förbättra konditionen med längre något intensivare träningspass. Fortsatt träning i skogen så länge det är möjligt.
November
- Börja samla lite mer, korta inervaller.
- Befästa tidigare månaders arbete.
- Peppa inför vinter och snö!
Fokus ligger på att öka samlingsgraden, framför allt i skritt med tanke på ev hårt underlag, men även i trav. Lugnare månad där arbetet på olika fronter utvärderas och checkas av så att vi ligger i fas inför vintern!
Ibland blir det mest spring
Vissa dagar är inte gjorda för finslipning av detaljer eller inövande av nya moment. Vissa dagar bör inte innehålla överaskningar eller större prövningar. Dessa dagar är som gjorda för konditionsträning. Man värmer upp lite lätt, och sedan springer man, vilar kanske lite mellan varven, och sedan springer man lite till.
Självklart bör all träning ske koncentrerat och med ett fokus, inte bara vind för våg. Men det finns stunder som är vigda åt långa travsträckor! När jag har en sådan dag så tvekar jag aldrig, det blir alltid konditionsträning på ett eller annat vis. När jag någon gång trotsat min instinkt och gjort något mer kreativt slutar det alltid i kaos. Inget blir rätt och det hade verkligen varit bättre att stå över passet, eftersom inget gott kom ut av det. Om man istället känner efter före kan man få ett riktigt trevligt körpass, där båda parter får utbyte av träningen.
Bra planering handlar mer om att kunna ändra sina planer och anpassa dem för dagens förutsättningar, än att slaviskt följa en förutbestämd väg som kanske inte passar just då. Vissa dagar kan det bli mest spring, trallande och sjungande när jag är ute och kör, men det är okej det också.
Självklart bör all träning ske koncentrerat och med ett fokus, inte bara vind för våg. Men det finns stunder som är vigda åt långa travsträckor! När jag har en sådan dag så tvekar jag aldrig, det blir alltid konditionsträning på ett eller annat vis. När jag någon gång trotsat min instinkt och gjort något mer kreativt slutar det alltid i kaos. Inget blir rätt och det hade verkligen varit bättre att stå över passet, eftersom inget gott kom ut av det. Om man istället känner efter före kan man få ett riktigt trevligt körpass, där båda parter får utbyte av träningen.
Bra planering handlar mer om att kunna ändra sina planer och anpassa dem för dagens förutsättningar, än att slaviskt följa en förutbestämd väg som kanske inte passar just då. Vissa dagar kan det bli mest spring, trallande och sjungande när jag är ute och kör, men det är okej det också.
Motion över pinnar
Även körhästar kan springa över pinnar. Det är en bra metod eftersom de automatiskt lyfter benen mer och höjer ryggen. Om man, som jag, inte vill sitta på hästen när detta pågår så kommer här en demonstration av två metoder som funkar bra!
.
Longering av Pirat. Jag longerar aldrig längre stunder på volt, utan om vi ägnar oss åt motion i en lina är det alltid över hela ridbanan och aldrig i träns, eftersom jag tycker det blir så fel. Det är omöjligt att säga rätt saker till ett bett med bara en lina eller två inspänningar, så det låter vi bli. Obs, ignorera min oranga regnjacka (jag hade glömt min hemma.. mitt i vintern jag vet. Knäppt, men så var det!)
.
Tömkörning av Witterpir. När det endast är bommar så tycker jag att det är viktigt att de är fortsatt eftergivna även över bommarna. Bommar ska nämligen inte vara någon ursäkt för giraff-motion. Och fokusera på bakbenet, nog blir de aktiverade alltid!
Körning i mitt hjärta
Februari kan verkligen vara en ruskigt kall månad, det kan inte ens jag förneka. Viktigt att dock inte tappa motivationen för det, eftersom hur kallt det än må vara så är det bara ett kort tag kvar till tävlingssäsongen börjar! Jag ska försöka lägga upp en mer långsiktig plan för Pirats träning de kommande månaderna. Förra året kände jag att formtoppen kom lite väl tidigt. Det berodde helt klart på att jag lade in det intensivaste arbetet i maj och juni, resultatet blev då en super speedad och välträna häst i full tävlingskondition i juni och en rätt trött häst hela juli och början av augusti.
Om man tränar tillräckligt mycket så får man, vare sig man vill det eller ej, någon form av formtopp. Man kan dock förlänga, förminska och specificera den om man tänker efter i god tid. När vill jag att vi presterar som bäst? Är det under en specifik tävling eller kanske under två hela månader vi måste vara på topp? Jag rekomenderar att det mesta av konditionsträningen förläggs under vinter och tidig vår, för att sedan ersättas av muskelarbete och teknik träning. På så vis har man det man behöver i konditions och styrke väg och kan fokusera på att förbättra det man redan erhållit. Underhåll behövs såklart, men om man tränat rätt innan tävlingarna börjar slipper man trötta ut hästen mellan tävlingarna, och den kan få den åtrhämtning som så väl behövs.
Det här med träningen av en körhäst är verkligen ett pussel, men bidrar mycket till varför jag tycker at det är så roligt. Andra hästsporter i all ära, men för att tävla i körning måste du kunna få hästen att arbeta snyggt i dressyr, manövrera ekipaget väl i precision, och springa långa sträckor och explosiva hinder i maraton. Det är den utmaningen som gör körning så speciellt!
Såld på att köra rissla
För några dagar sedan när min gudmor var på besök här i Umeå, körde jag rissla för första gången i mitt liv. Det var verkligen hur roligt som helst, och jag förstår inte att jag inte ägnar all vaken tid på detta sätt! Okej, kanske en liten överdrift, men det var verkligen mycket roligare än jag föreställt mig. Sedan skadar det ju inte att Witterpir är den perfekta släd-hästen heller, hon drog som om hon aldrig gjort annat. Pirat skulle säkert flippa ur tusen gånger innan vi kommit från stallplanen. Inte det att han skulle vara rädd för själva risslan, han är den minst bakskygga häst jag träffat, men med alla hans hyss i övrigt tror jag det lätt skulle kunna gå fel i en sådan släde.. Witterpir är som gjord för att dra rissla! Underbart var ordet.
.
Om ni har möjlighet att köra rissla, gör det! Man måste dock tänka på att det är en annan sak än att dra runt på en vagn. En rissla åker gärna i sidled så skackeln tar i magen på hästen samt att den har en hel del ljud för sig. Därför bör man absolut vänja sin häst med dessa saker innan man ger sig av. Att några gånger bara gå bredvid skacklarna och höra ljudet bakom sig, och sedan prova svänga mellan skacklarna när någon leder, är att rekomendera. Witterpir har dock dragit denna rissla vanje vinter i många år, innan jag och Elin började köra henne, så för hennes del var det inte aktuellt med någon invänjning. Det var bara att tuta och köra!
Det där med halvhalter..
Halvhalter är bra till allt. Det har jag lärt mig nu. Så fort någonting inte riktigt fungerade som det skulle hörde jag en röst i mitt huvud som sa "du gör inga ordentliga halvhalter". Och så var det såklart! När jag tänker på det och kommer ihåg dem så blir allt lättare. Jag tror jag ska sätta upp påminnelselappar på vagnen (vore seriöst en bra idé tror jag) där de står: Halvhalt! Handställningen! Timing! Perfekion!
.
Åh det tror jag faktiskt jag ska göra, på riktigt alltså. Jag kommer allt som oftast på mig själv med att ständigt göra samma fel gång på gång. Det bästa vore såklart om man kunde ha ett litet alter ego sittande på axeln som ständigt talade om vad man borde göra bättre! Men i brist på ett sådant kanske skyltar kan vara en idé. Hade jag haft min egen ridbana hade jag lätt satt upp sådana stora skyltar överallt, men tja... vet inte riktigt om det skulle uppskattas av övriga stallkamrater. Skyltar till vagnen alltså, det får bli ett led i att införliva ett av mina nyårslöften. Knasigt, kanske fånigt, men funkar det, så gärna för mig. Allt för att ständigt kunna bli bättre.
Årets sista tömkörningsträning
Idag tömkörde vi själva för första gången efter våran träning förra veckan. Det gick bra även idag, och jag märkte stor skillnad från innan. Vi fick då hjälp med att hitta lite mer nyanser både vad gäller tempo, arbete och form, och förvånansvärt fungerade det rätt bra även då vi var ensamma. Vi flög däremot en hel del, men det börjar ju vara standard numera (!) så det kanske är någon mening med det. Den som lever får se!
.
Pirat vart dock rätt förvånad när han märkte att hans matte menade vad hon sa, på ett sådant sätt att hon krävde respons inom loppet av en ganska kort tid, jämfört med tidigare. Efter en stund förstod han dock att jag menade allvar och då flöt det på bättre.
.
Jag och is, eller snö, eller slask, eller uppenbarligen något form av underlag överhuvudtaget är dock ingen bra kombination. Nej alltså, jag tar mig inte riktigt fram och lyckas knappt stå på benen. Kombinera detta med ett flygande russ och du har ett ganska ostabilt läge. Det gick, det går, men det är mer tur faktiskt. Det finns många lägen där Pirat behöver lite extra stöd från mig, eller att jag vill ha lite mer tryck i steget, men att jag istället får stå tillbaka och avvakta tills jag känner att jag faktiskt kan ta vara på det jag får fram. För det finns mycket att hämta hos denna ponny, vilket är kul, men jag måste komma på hur det ska gå till utan att jag ömsom glider, snubblar och ramlar fram. Det är inte hållbart, inte alls. Det måste vara otroligt störande för Pirat. När det stämmer för oss båda är det dock fantastiskt, mer sådant tack. Det ska jag önska mig till nästa år!
Del 1: Alla hästar bör tränas!
Precis som människor har alla hästar olika förutsättningar för arbete, träning och tävling. De har alla dock en gemensam nämnare, just att de är hästar. Vad är då en häst? Min egen definition lyder nog något i stil med; ett relativt stort däggdjur som är formad för ett liv i flock som ständigt är i rörelse, sökandes efter mat. Vad säger detta då om hur vi bör hålla hästar för att de ska må bra? Vi måste se till att de i största möjliga mån får en flock att umgås med och mat att äta stora delar av dygnet. Så långt är nog de flesta med. Men hur var det med strövandet? Det blir med ens lite svårare att ordna när vi håller våra hästar som vi oftast gör. De står oftast i en mindre hage, och box eller spilta om natten. Vissa hästar går visserligen ute dygnet runt, vilket kan vara bra, men är tyvärr sällan i närheten av något strövande i alla fall.
.
Med detta som underlag kan man därför tänka sig att det krävs en insats för att tillfredställa hästens behov av rörelse. Om detta sker genom dressyrträning på bana, intervallträning i terrängen, eller promenader i skogen, är upp till var och en, beroende på ens egen situation och intresse, och hästens tillstånd och förmåga. Det viktigaste är att alla friska hästar får röra på sig i en tillräcklig mängd. Jag ser inga problem med att träna unga hästar, men jag vet att många tycker det är ett svårt ämne. Självklart ska växande djur alltid ta det lugnt i sina tillväxtperioder och inte utsättas för påfrestningar större än de klarar av. Men, jag tror att det är en långt större risk att ta, om man låter sin häst vara tills den är 3-4 år och sedan förväntar sig att den ska vara redo för en framtid i rörelse. Fram till och med tre års ålder bygger hästar nämligen den övervägande del muskelmassa den har resten av livet, samt stärker skelettet för senare påfrestningar. Låter vi då våra unghästar vila sig in i det vuxna livet gör vi dem en stor otjänst!
.
Hade jag en åring skulle jag inte tveka att ta den på promenader varje dag, den får röra sig samtidigt som den får nya intryck. Tillbaka i hagen eller boxen kan den sedan smälta dessa intyck under resten av dygnet som ägnas åt att stå och vila. En tvååring skulle jag inte vara rädd för att tömköra kortare pass och lära den hur man arbetar korrekt, samtidigt som allt spännande fortsätter att utforskas. Från och med tre år skulle jag öka träningen i takt med att kroppen växer och att psyket utvecklas. Hur man än väljer att göra så tycker jag att man ska tänka på att det är de leder, senor och muskler man tränar upp när hästen är ung som man har flera år senare då man väljer en lite extra snäv väg, gör en riktigt samlad piruett, eller dundrar fram i skogen i fullaste galopp.
.
Träning sker nämligen inte enbart för att förbättra en viss typ av prestation, som att hoppa högre eller köra snabbare i hinder, utan för att hästen är gjord för att vara i rörelse stora delar av dygnet. Träning för rörelsens skull, helt enkelt! Det kan vara lätt att glömma allt detta när man står i stallet en regnig och kall Tordags kväll och man inget annat vill än att komma hem. Jag säger inte att man måste träna hästar varje dag, året runt. Men för mig är det ofta så att de dagar jag känt mig minst motiverad också blir de dagar jag minns bäst. Då har man som minst krav på sig själv och det mesta kan bara bli bättre.
Det här med träning
Om jag ska vara ärlig tycker jag att många hästmänniskor är alldeles för dåliga på att träna sina hästar. Säga vad man vill om motivation, årstider m.m men våra hästar är hästar året om, avsett snö eller regn. Med detta som underlag ska jag försöka skriva lite extra om träning nu en tid. Hoppas kunna ge lite inspiration eller eftertanke om det som jag tycker är roligast i hela världen, just att träna hästar.
Det kommer bli texter i olika delar, och jag tänker mig något i stil med;
1. Alla hästar bör tränas
2. Vad är egentligen träning?
3. Hur tränar man på bästa sätt?
4. Varför har du häst?
osv.
Får se om jag fortsätter med fler delar om det uppskattas. Jag har oändligt många idéer och åsikter om detta ämne, så risken finns att det blir så!
Vecka 48
Måndag- tömkörning, halter
Tisdag- körning i skogen
Onsdag- promenad/arbete vid hand
Torsdag- tömkörning, bommar
Fredag- körning i skogen
Lördag- promenad
Söndag- promenad
Vecka 47
Måndag- tömkörning, halter och sidförande
Tisdag- körning, skritt efter vägen
Onsdag- promenad
Torsdag- tömkörning, bommar
Fredag- körning, skritt efter vägen
Lördag- arbete från marken
Söndag- promenad
Tömkörning x2
Dagen fick bjuda mig på två tömkörningspass idag. Principen var dock inte riktigt tag två få en på köpet! Nej då, så roligt ska vi inte ha det. Det var snarare tag två och jobba lite extra! De två russen alltså.. Vi kan väll säga att de ser till att jag också verkligen får arbeta, men det är bra. Saker som man får gratis är ofta rätt värdelösa.
.
Det är verkligen lärorikt att arbeta med två så olika hästar som Pirat och Witterpir på samma dag. Man får verkligen hålla sig skärpt hela tiden och fokusera på det som ska göras. Jag skapar en målbild och ser sedan till att vi når dit, mer eller mindre.
.
Witterpir är lätt att arbeta med om man lärt sig hur man ska hantera hennes små personliga kriser. De yttrar sig dock oftast i menlösa protester, som man enbart genom att ignorera, lätt kommer undan. Innan Elin började köra henne hade hon endast pysslat med travträning, vilket gjorde att hon av den anledningen behövde arbetas ganska mycket med. De tränade mycket på sidförande hjälper i vagnen, så jag märkte idag när jag tömkörde henne att det gick lättare än vad jag trodde. Witterpir älskar bommar i alla former, så det är inte direkt svårt att övertala henne att arbeta över dessa.
.
Pirat vill gärna leka antingen myrslok eller giraff då han går över bommar, helst den förstnämnda. Det är när jag säger åt honom att det inte är okej att gå och nosa på varenda bom man går över som giraffen kommer fram. Låt mig meddela att ingen av hans imitationer är särskillt uppskattade.. Vi försöker alltså bibehålla vår lodräta huvudplacering och en mycket hurtig och aktiverad skritt, även över pinnar. Mot slutet blev det helt klart som jag ville, ibland lite bättre till och med! Jag gillar när han gör så, det blir så mycket lättare att acceptera hans mer teatraliska sida då.
Vecka 46
Måndag- Promenad och arbete från marken
Tisdag- Tömkörning, sidförande
Onsdag- Tömkörning, bommar (!)
Torsdag- Promenad
Fredag- Arbete från marken, halter
Lördag- Skritt med vagnen (!!!!!!!)
Söndag- Tömkörning, bommar
Åh det ska bli så roligt! Nu känns det som om vi är påväg tillbaka på riktigt. Jag hade egentligen satt v 48 som vår "gå-med-vagnen-för-första-gången vecka" men jag tror verkligen att vi behöver avancera i styrkenivån på vårt arbete. Pirat tar sig lite väl mycket friheter då vi tömkör kan vi säga. Lite väl många dikesbesök.. och eftersom jag inte orkar flyga med honom hur mycket som helst så skulle det kännas bra att sitta i något som sitter fast på honom när han flyger runt. Där kommer ju vagnen in rätt lägligt.
.
Han verkar dessutom behöva lite mer intensivt muskelarbete. Det känns nämligen som att vi landat på en platå nu (i vår utvecklingskurva) och för att inte fastna på den längre än möjligt behövs tillräckligt med avancemang i träningen utan att det blir för mycket. Det är ofta en fin balansgång, speciellt om man haft en skadad häst, som tidigare varit igång på högre nivå. Men känner man sin häst så blir det väldigt tydligt vart man ligger för tillfället.
.
Fredagens träning kanske också ser lite konstig ut om man bara läser arbete med halter, men jag har resonerat så att eftersom vi är helt totalt urkassa på att göra halt på ett korrekt sätt, så övar vi inte på det förrän vi är tillräckligt stadig i rörelse. (Vi har självklart stannat, men det är inte samma sak som att gör halt. Hittills har det varit lång töm och endast röstkommando som gällt.) Nu tycker jag att Pirat orkar gå i den form jag vill att han gör halt i så då kan jag även kräva att han bibehåller den även stillastående. Detta kommer helt klart bli vår största utmaning just nu, eftersom ja som sagt.. vi är verkligen sämst på att göra fina halter! Men det ska det alltså bli ändring på från och med Fredag.
Arbete från marken
Så här ser vi ut när vi arbetar från marken. Jag+ponny+träns+2 st dressyr spön. Folk brukar titta lite konstigt på mig när jag plockar fram mina spön och går iväg ut i skogen med Pirat.. Undrar vad de tänker om mig egentligen.
Tidigare då vi jobbat på detta sätt har jag endast haft ett spö, men att ha två stycken är helt överlägset, eftersom man då både får en till hjälp även på yttersidan.
.
Det blir ungefär som en blandning mellan tömkörning och ridning. Man får en närkontakt som är svår att skapa mellan ett par tömmar, vilket gör att man får väldigt snabb respons på alla hjälper. Man kan även korigera små detaljer i större utsträckning, eftersom man inte är begränsad till tömmar som löper genom två fasta två ringar. För även om man vill komma till läget att hjälpen från handen blir nästintill obefintlig kan det underlätta om man kan göra justeringar i kontaken i olika riktning. Jag hamnar ofta rätt lågt med mina händer när vi arbetar så här. Tror det är en blandning av Pirats svaghet just nu och att det är rätt jobbigt även för mig att hålla upp händerna i rätt höjd och samtidigt behålla mjukheten och vara stilla. Och måste jag välja får handen hellre vara lite låg, bara den inte stör! Så tömkörning i all ära, men detta är också en mycket användbar metod.
.
Just nu ligger vårat fokus på att stretsha och träna upp överlinjen igen. Den har ju helt försvunnit, vilket känns väldigt tydligt då vi tränar också. När Pirat går i den låga formen han har på bilden blir han trött efter bara 2 minuter. Så det är vår nya grej, 2 minuters arbete på tygeln, sedan 1 minut med lång. En ny typ av intervallträning? Känns i vilket fall som det! Två veckor till med denna långa låga träning, sedan hoppas jag på att nog med muskler infunnit sig för att vi ska kunna fokusera på mer spännande övningar än att gå i rätt form. Det är ju som bara början, inte det som ska utgöra hela arbetet.
Otränad!
Idag har jag gjort en otrevlig upptäckt! Det var nämligen så att jag, för första gången på 2,5 månad (!) skulle köra häst. Tänkte inte mer på saken just då, eftersom det är en helt normal syssla för mig, inget spektakulärt alls. Men ack så fel jag hade. Nu kan jag knappt röra mina armar, min rygg knakar mer än vanligt och skriker åt mig och undrar vad sjutton jag har gjort. Förlåt, men jag trodde att körning var något vi brukade pyssla med tillsammans, mina armar, min rygg och jag. Men nej, tydligen inte det. Jag trodde också att alla parter måste informeras innan sådana här beslut fattas, som att vi tydligen ska avbryta någon syssla som tidigare varit aktuell. Fel igen, uppenbarligen!
.
Jag brukar inte låta sådana bagateller som ryggar ha något att säga till om, men nu har den lite för mycket åsikter för att jag ska kunna ignorera det. Undrar om jag kan övertala den på något sätt, ett bad kanske inte vore dumt? Får se om vi kan försonas. Hoppas på det! Från och med nu är det jag som bestämmer igen, och inga långa pauser på detta vis. Det fungerar helt klart inte för oss. Tur att ingen såg mig när jag fick ställa bort pisken efter bara 5 min eftersom jag inte orkade hålla den..
Tankar om träning
Jag kan inte hjälpa det. Fast jag vet att det är månader kvar tills vi ska börja träna på riktigt sitter jag och fantiserar om hur vi ska lägga upp det, hur vi ska få allt rätt denna gång. Jag drömmer om en nystart där vi från början kan arbeta på rätt sätt och inte göra något halvhjärtat. Detta är faktiskt första gången någonsin sedan vi fick Pirat som vi börjar träningen från noll. Skillnaden nu blir ju helt klart att han är någolunda utbildad, så det är inte det fokus behöver ligga på. Denna gång blir utmaningen att hitta rätt tänk och använda det vi redan har för att utvecklas!
.
Något jag alltid varit dålig på är skrittarbete, även fast jag vet hur viktigt det är och att grunden till allt ligger där. Jag måste erkänna att jag har haft för dåligt tålamod för den typen av arbete. Som många andra har jag alltid prioriterat en hastigare förflyttning framför att ha allt grundarbete med mig från början. Detta ska det bli ändring på, om inte annat för att jag måste.. Vi ska ju trots allt skritta läänge. Men med motivation går allt, och skritten har helt klart inte varit vår starkaste arbets-gångart så det är befogat att ändra på det nu. Här ska skrittas för fullt! I sinom tid då vill säga, just nu promenerar vi.. Men snart får vi arbeta på riktigt!
Veckoplanering
V. 39 Skritt 5 min x 3
V. 40 Skritt 10 min x 2
V. 41 Skritt 10 min x 2
V. 42 Skritt 10 min x 3
V. 43 Skritt 20 min x 2
V. 44 Skritt 20 min x 2
Om allt väl så här långt är det sedan är det dags för igångsättning!
Fortsatta veckor i skritt med lite mer muskelarbete.
.
Som tidigare sagt så kommer vi skynda löjligt långsamt, vill verkligen inte att något ska gå fel i onödan. Denna stillsamhet är ju helt onaturlig och är inte bra för varken muskler eller leder. Därför är det extra viktigt att inte glömma bort dem vid en igångsättning. Det som går snabbast att bygga upp, och som är mest påtagligt, är konditionen, sedan kommer musklerna och sist leder och ligament. Det är, oturligt nog, också dessa som är svårast att avgöra om de är redo för den påfrestning man ska utsätta dem för. För att undvika överansträngning, och kanske ledinflamation som följd, ska man därför öka träning och belastning i små doser och alltid se till att den är varierad. Olika typer av underlag är bra, så länge de inte är för mjuka!
.
Man ska vara mycket noga med visitering och palpering av ben varje dag för att snabbt kunna upptäcka förändringar från det normala. Vem vet vad hästarna har för sig om dagarna. Vissa stoppar in pinnar på olika konstiga ställen har jag hört, vad det ska käna till har jag dock inte lyckats räkna ut. Vissa är väll mer korkade än andra helt enkelt, så måste det vara!
En blick bakåt
2006, ett osäkerhetens år. Allt var nytt och mycket lite fungerade.
2007, vi kände varandra bättre. Allting gick dock fortfarande enligt Pirats önskningar.
2008, ett bättre samspel uppstår.
2009, allting vänder och börjar ljusna.
2010, ett roligt år då vi kommer varandra nära och gör många nya spänannde saker.
2011, träningen tar fart i rätt riktining på allvar och vi avancerar i klasser och mål.
2012=?
Dressyr i kvällssolen
Ikväll blir det dressyrträning på banan. Det är så vackert väder och många dagar sedan vi var på banan och tränade, så jag riktigt längtar ut! Måste dock hålla mig ett par timmar till eftersom det ännu är för varmt i luften.
.
Fokus idag blir på tempoväxlingar och att hålla en stadig form genom dessa. Vi ska också försöka hitta tillbaka till det fina grundtempo vi hade tidigare i sommar, men som nu verkar så avlägset. Ponnyn måste bli piggare igen! Sommareksem och värme tar hårt på honom, men vi gör allt vi kan för att hjälpa honom. Träning på kvällen är ett recept som brukar fungera någorlunda.
2.5 tim körtur
Igår var jag och mamma ute med russen i 2,5 timmar! Pirat drog vagnen och Witerpir gick snällt bakom. Oturligt nog klev lilla fröken på en vass sten innan vi ens börjat trava så hon fick snällt stå och titta på medan jag och Pirat intervalltränade.
Hemvägen ändrades till den något längre, men mycket slätare, asfaltsvägen eftersom Witterpir inte var vän med några stenar denna dag. På asfalten gick hon dock hurtigt och ville hela tiden trava. Hon undrade varför vi inte alltid tränar på den fina släta vägen!? Jag förstår inte riktigt hur hon tänkte då men...
