Vissa dagar är inte gjorda för finslipning av detaljer eller inövande av nya moment. Vissa dagar bör inte innehålla överaskningar eller större prövningar. Dessa dagar är som gjorda för konditionsträning. Man värmer upp lite lätt, och sedan springer man, vilar kanske lite mellan varven, och sedan springer man lite till.
Självklart bör all träning ske koncentrerat och med ett fokus, inte bara vind för våg. Men det finns stunder som är vigda åt långa travsträckor! När jag har en sådan dag så tvekar jag aldrig, det blir alltid konditionsträning på ett eller annat vis. När jag någon gång trotsat min instinkt och gjort något mer kreativt slutar det alltid i kaos. Inget blir rätt och det hade verkligen varit bättre att stå över passet, eftersom inget gott kom ut av det. Om man istället känner efter före kan man få ett riktigt trevligt körpass, där båda parter får utbyte av träningen.
Bra planering handlar mer om att kunna ändra sina planer och anpassa dem för dagens förutsättningar, än att slaviskt följa en förutbestämd väg som kanske inte passar just då. Vissa dagar kan det bli mest spring, trallande och sjungande när jag är ute och kör, men det är okej det också.